Ojojoj det blev föl för hela slanten igår :) Det GÅR INTE slita sig från den söta lilla tjejja som vinglar runt på sina långa ben. Framåt eftermiddagen blev hon faktiskt riktigt stadig och började gallopera runt och skutta o ha sig. Underbart.

Och underbart va det även att det gick så BRA när hon föddes... I söndags kväll valde vi, som tidigare skrivet, att hon och Grålle fick gå i en egen liten hage. Detta pga att vi hade sett lite mjölk droppa från Humulins juver och vi visste att det började närma sig. Eftersom hon är lägst i rang är det inte bra att ha henne bland hela flocken eftersom hon då skulle känna sig stressad. Vi trodde förståss inte det va såå nära tills fölis skulle titta ut... ;)

Både mamma och jag kollade ut genom fönstret några gånger på natten men hon va helt lugn och precis som vanligt hela tiden. Visade inga som hellst tecken att nåt va på G. Vid 05:40 ringde mamma och va lite darrig på rösten. -"Titta ut, kom ut, titta, hon har fått föl!"

Jag flyger ur sängen och sliter på mig första bästa kläder, halvspringer ner till hagen och möts av den sötaste lilla hästbebis jag sett! Hon hade nog nyligen ställt sig upp för hon va fortfarande lite skakig. Ca en timma gammal skulle jag gissa. Humulin va sådär kärleksfull som en mamma ska va. Skyddade sin lilla bebis från Grålle men lät oss klappa om både henne och fölet. Kändes helt overkligt! Mycket eftersom det blev så "plötsligt". Vi hade iallafall tänkt vänta några dagar till :)

Man blir trött av att springa runt och upptäcka världen (hagen) när man är såhär liten...

Sover tryggt med mamma som skyddar mig


Vi flyttade över Grålle till de andra hästarna på dagen så att Humulin skulle få va ifred med sin fölunge och slippa hålla på att vakta henne hela tiden. Humulin blev mycket lugnare och började gå runt och beta lite till och med. Men så fort fölis skuttade iväg så va Humulin efter som en blixt och gnäggade och försökte få stopp på henne haha :)

På eftermiddagen tog vi ut mor och dotter på stallplan och tvättade av lite blod osv. Vi satte även på fölis sin grimma som va..... alldeles för stor!! Det va en fölgrimma(!) men den går absolut inte använda så idag blir det att försöka hitta nån mindre. Lilltjejja va jätteduktig med grimman och det va inte heller några problem att gå in i stallet. Med en hand bakom rumpan som puttade på lite så gick hon på så snällt :)

Blev mycket skrivande här men ni vet ju själva om ni är intresserade och vill läsa eller inte... Jag skulle kunna skriva hur mycket som hellst ;) Går inte få nog av denna lilla skönhet.

Kan ju passa på att berätta bara att namn kommer. Vi har bestämt oss för ett tilltalsnamn men skulle gärna vilja ha ett prefixnamn också. Där har vi lite kvar att fundera på så namn återkommer jag med så fort det är klart!